Uppkomsten av en direktörsprofession

Kirjan kuvaus

The emergence of a managerial profession : the educational and career background of industrial managers in Finland 1900-1975. This dissertation deals with the educational and career background of Finnish industrial managers, 1900-1975. The managerial background changed as a result of the industrialisation process, the emergence of large-scale bureaucratic firms, the professionalisation of management and the expansion in higher education. The educational background rose rapidly during this period and the development took place parallel to the professionalisation process. A first 'professionalisation wave' occurred in the first two decades of the 20th century, when the amount of professional managers grew and their level of education increased. A second 'professionalisation wave' took place since the 1960s - the number of professional managers increased rapidly and managers with a new educational background, primarily business school graduates and managers with professional management education, entered top management. Finnish managers appear, moreover, to have been, in an international comparison, well trained. This can be explained by many factors - the managers had a high social background, formal higher education has been in high regard in Finland and the system of higher education was fairly well developed. Moreover, Finnish managers showed a fairly high uncertainty avoidance, which led to the adoption of formal competence requirements on the firm level. Also the career patterns of the managers changed, as a result of the emergence of large-scale bureaucratic firms, the professionalisation of management and the rise in their educational level. Entrepreneurial careers were replaced by bureaucratic careers. Managers became more mobile and they started higher up in the hierarchical level. Particularly the change in the firms' organisational structure changed the career patterns. For instance, the adoption of an organisational model based on division by branch in the 1960s, brought with it a concentration of power at the head quarter and, as a consequence, the role of the head office in the path to the top increased. The selection process also changed. Industrial managers were during the whole period mainly recruited on so called internal labour markets for managers, but the base for these markets changed. In the beginning family and other informal social networks formed the most prominent base, but gradually professional and corporate networks became important. I avhandlingen studeras finska företagsledare i storindustrin 1900-1975, deras sociala bakgrund, utbildning och karriär. Industrialiseringen, framväxten av storföretag och företagsledningens professionalisering ledde till avsevärda förändringar i företagsledarnas bakgrund: utbildningsnivån steg och karriärförloppen förändrades. I arbetet konstateras dock att de finska industriledarna under hela perioden hade i ett internationellt perspektiv en mycket hög utbildningsnivå. En orsak till industriledarnas höga utbildningsnivå var deras höga sociala bakgrund: direktörerna i undersökningen utgjorde en industrielit. En annan bidragande orsaker var den akademiska utbildningens höga status i Finland. Dessutom har det konstaterats att finska företag haft en benägenhet att tillämpa formella kompetenskriterier. Tillväxten i företagsstorlek, företagens byråkratisering och företagsledarnas förändrade utbildning medförde att direktörernas karriärmönster förändrades. Direktörerna blev bl.a. rörligare i karriären och vikten av ledarerfarenhet ökade. Företagarkarriärer ersattes av sk. byråkratiska karriärer. Sambandet mellan förändringarna i karriärmönstren och förändringar i organisationsstruktur är speciellt tydligt. Då företagen t.ex. i slutet av 1960-talet gradvis antog en organisationsmodell baserad på branschindelning, vilken koncentrerade makten till huvudkontoret, började företagsledarnas karriärer i högre grad äga rum via centralförvaltningen. Även rekryteringsprocessen genomgick förändringar. Under hela perioden ägde visserligen rekryteringen av toppdirektörer huvudsakligen rum på sk. interna arbetsmarknader. Basen för dessa arbetsmarknader förändrades emellertid avsevärt. I början av perioden dominerade t.ex. familjenätverk, medan sk. korporativa och professionella nätverk med tiden ökade i betydelsen. Detta arbete utgör en studie av företagsledningens professionalisering. De förändringar som ägde rum i industriledarnas bakgrund kan nämligen sättas i samband med denna process. Under perioder av snabb professionalisering, i betydelsen förskjutning från ägardirektörer till professionella direktörer, ägde samtidigt stora förändringar i företagsledarnas bakgrund rum: industriledarnas utbildningsnivå steg, typen på utbildning förändrades och företagsledarnas karriär uppvisade nya mönster. De professionella direktörernas utbildning och karriär avvek nämligen avsevärt från ägarnas. Professionaliseringen medförde emellertid också att direktörernas utbildning och karriär blev allt mera likformiga, oberoende av direktörens ägorelation till företaget. I arbetet studeras också förändringar i utbildningssystemet och i industriföretagens organisationsstruktur. Dessa faktorer bidrog nämligen till förändringarna i företagsledarnas bakgrund. De finska resultaten belyses i ett internationellt perspektiv, eftersom den finska 'företagsledarprofilen' uppvisade intressanta särdrag.